Är Indien Farligt?

Fick höra häromdagen att min mamma innan jag åkte fick kommentarer som: ”Hur vågar du släppa iväg Hanna till Indien?” . Även jag har fick skräcksslagna blickar och många frågade mig ”varför åker du dit?”

Folks allmänna uppfattning är att Indien är mycket farligt, det är stor risk för våldtäkt och alla turister råkar illa ut. Vilket är väldigt, väldigt långt ifrån sanningen. 

Okej, jo, ett stort antal brott, våldtäkter och misshandel sker varje år i Indien. Men man måste tänka på att Indiens befolkning utgör över 17 procent av jordens alla människor, 1.25 miljarder människor bor där. Det är ju klart att antalet är högt? Indien är också väldigt fattigt och kvinnosynen är tyvärr väldigt nedvärderande, så det göder ju felaktiga uppfattningar. 

Indien är inte mycket farligare än andra länder. Ska jag vara ärlig kände jag mig mindre trygg under vår interrail i Europa än jag gjorde i de indiska städerna. Bara man anpassar sig till kulturen och sederna finns det absolut ingenting att oroa sig för. En indier går inte klädd i shorts och topp, och vistas inte heller utomhus efter solnedgång. För att vara så trygg som möjligt, måste man anpassa sig. Vi gick inte heller utanför gårdens murar då det var mörkt, eftersom människorna då tycker man är konstig, och tror att man vill ha sällskap, då de inte är vana med vår kultur och inte vet exakt hur vi fungerar. 

  
Dessutom är indier verkligen de vänligaste människorna jag träffat, de är kända för sin ödmjukhet och givmildhet. Enligt hinduismen följer man goda gärningar, karma, vilket också bidrar till gott beteende. I deras traditioner är respekt också väldigt viktigt. 

Så om du har blivit hjärntvättad av media, och hört om alla tragiska händelser i landet (och tror att det alltid är så), så tänk om. Jag tycker det är otroligt hemskt att det finns våld överhuvudtaget, var än i världen det är, och det är aldrig acceptabelt. Men dra inte alla över samma kam, och tro inte på allt du hör. 

  
Jag var själv lite orolig innan jag kom, och tänkte att jag aldrig skulle vilja resa runt i Indien, volontärjobb kändes tillräckligt tryggt och bra. Men nu skulle jag lätt kunna resa där, fast helst inte ensam. Inte av den orsaken att det är farligt, nej. Utan av den anledningen att Indien är kaos i ett nötskal, och man vill ha någon att dela alla chockerande intryck med. Dessutom kan det nog bli rätt så ensamt att gå runt själv, då Indien inte är speciellt turistvänligt. Men har du chansen att åka till Indien, tveka inte över säkerheten. Åk. Det blir en total kulturchock men landet är så otroligt fascinerande att alla negativa saker blir obetydliga. 

Jag ville bara reda ut saker och förtydliga att det inte alltid är som man tror. Du vet aldrig hur det är förrän du upplevt det med egna ögon, tänk på det! 

Annonser

KOH SAMUI

Den sista Thailändska ön jag besökte innan jag begav mig norrut. Hade jätteroligt på ön, och träffade så många bra människor. Första dagen var vi först på stranden, åt och sen satt vi en stor grupp vid hostelet och spelade lite spel och umgicks. 

   
  Lärde alla ett nytt spel, vet inte namnet, men kallar det two corners. Sen gick vi på den obligatoriska natt-toastien från 7-eleven. 

   
 
Vi hyrde skotrar, och började köra runt. Rosa skoter igen haha! På bild nummer 2 hade vi kört vilse, men vad gör det när utsikten ser ut sådär? Wow. 

  
  
Vi hittade fram! Och vilket vattenfall?! Har aldrig sett nåt så fint vattenfall förut, så jäkla grymt! Vi kunde simma under och bakom det också, så coolt!! Alltså det var en så sjukt bra dag, vet inte om ni kan föreställa er hur det kändes? Älskar, älskar, ÄLSKAR naturen. Och älskar att resa. Älskar bra människor. Älskar att vara glad. (Älskar att vara brun också, hehe) 

ISLANDS IN THAILAND

Kanske jag skulle kunna berätta lite mer ingående om ställena jag besökte i södra Thailand, vad tycker ni? Jag kan förstå att det är svårt att se framför sig hur Thailand och öarna är placerade, jag visste själv nada innan jag kom ut. Men här är karta över Thailand: 

   
 

De röda stjärnorna motsvarar ställena jag besökt. 
Jag tror jag delar upp dem i två inlägg. Har ni frågor så lägg en kommentar, vetja. 

KRABI: 

Jag var aldrig i Krabi Town, utan i Ao Nang, vilket är det bättre stället. Jag började min resa där för tre nätter. 

  

 Bra ställe, och mitt hostel där var det bästa jag varit på hittills i Thailand. Träffade många härliga människor. Gjorde en båtutflykt till olika öar, och där hoppade jag också ner från berget, om ni minns? 

Stranden är rätt bra, och det är bra stämning på uteställena, även om det inte är världens mest packade plats. Gillar det! 

  
  

Det blev också ett besök till Monkey Beach, som fått namn av aporna som bor där. De kan dock bli aggressiva om man har mat på sig, så försiktig! 

 PHI-PHI:

Phi-phi öarna var min nästa destination. Väldigt, väldigt vacker ö, men enligt mig är den lite för turistig faktiskt. Men jag hade kul där, galna utekvällar med eldshower på stranden, brinnande hopprep o sånt. Enligt mig var det lite för mycket koncentration på att festa, så det är inte min favorit-ö, tyvärr. Men det var skönt att den var så liten att man gick överallt, knappt några fordon. 

  

Om nån av er sett The beach, med Leonardo Dicaprio, så finns den kända stranden här i knutarna. Maya Beach heter den, väldigt fin:

  

KOH LANTA: 

Blev min favorit-ö, faktiskt. Men mest för att jag träffade så fina människor där. Best crew ever<3 

 

  
  
  

  
På Koh Lanta bör man hyra skoter och köra runt, det finns såå fina vyer!! Sen är det ett väldigt bra ställe att bara chilla, efter atmosfären är så skön. Ön är rätt stor, men jag bodde på västra sidan, vid en lång strand (kallas long beach). Det finns massvis med restauranger längs stränderna. Superbra stämning överallt och fin natur! Tips att åka runt och njuta, trekking till vattenfallet var väldigt kul också, tog en halvtimme men så värt!!

  
Försökte göra panoramabild, regnbåge + solnedgång = bäst

sjuk

För tillfället ligger jag i sängen med ett magvirus i Bangkok. Så typiskt! Två andra jag umgicks med igår fick också samma symptom, så hoppas det går om.. Jag frågade, och de blev båda helt friska inom 24 timmar så håller tummarna! Inte kul att ligga och spy inte.. Meeen. Drumrolll pleeease. 

Jag är inte ensam! 

.. 

Min syster Frida och hennes bästis Tessa är med mig!! Wohoo! Så himla kul är det, och skönt att få tala äkta dialektfinlandssvenska, länge sen sist. 

Vi kommer vara i Bangkok till lördag, och sen åker vi ner till Bali(!!). Måste dock boka flygbiljett ur Bali så jag får ett visum till landet.. =morgondagens problem. 

Känns skönt att inte vara ensam sjuk, och vi har ett fint hotell på fjärde våningen med takpool. Kände för att lyxa lite! Bara 17 euro per natt/per person, så det är ju ändå billigt!:) 

Hoppas jag tillfrisknar för imorgon är det en lantern festival ”Loy krathong” här i Bangkok, där man får skicka iväg flytande lyktor på vattnet. Hur coolt?! 

(eftersom min ursprungliga plan att fara på lightfestival med 40 000 lanterns i luften gick i stöpet – är fortfarande besviken, men det är en annan historia – så får det här vara bra) 

  
Kommer vara fest över hela staden, men måste researcha lite var bästa stället är, med fyrverkeri och mest krathonger (lyktor). 

KOH PHANGAN and HALFMOON PARTY

Har redan lämnat ö-livet, och är i Bangkok. Men kan uppdatera er lite på vad jag gjort hittills. 

Koh Phangan är en ö jag stannade 3 nätter på. Helt okej ö, men det finns inte så mycket att göra där, förutom delta i deras kända fester: Halfmoon och Fullmoon party. Efter typ allas rekommendationer gick jag på halvmånefest (att springa runt på en strand med 10 000 fulla ungdomar som är helgalna var inte det mest lockande scenariot). 

Jag hade såååå jäkla kul! Alltså i topp på roligaste festerna jag varit på. (Oktoberfest toppar alla dock). 

Har inga bilder alls eftersom vi var rädda att det skulle börja regna, och alla avrådde mig från att ta med den. Kommer förhoppningsvis snart få lite bilder från några som var med i vår grupp, men ungefär så här såg det ut: 

  
3000 personer in på ett område de skapat till en ”djungel”. Så kul!! 

   
  
Dagen efter festen blev en chilldag, vi åt thaimat och såg på film. Men de första dagarna gick jag runt i området där jag bodde. 

Ibland tror jag att jag är lite för äventyrlig för mitt eget bästa. Haha, jag kan se en trasig brygga som leder..nånstans..och jag tänker ”oj så spännande!” Och börjar utforska.  Min nyaste hobby för tillfället är att klättra och hoppa på stenar, haha. Apan här hej. 

Btw kolla vilken sötsak jag fick med mig ut på vattnet<3 

  
Saknar Maya såå mycket. Vi har en what’sapp-grupp med familjen och bad dem skicka bilder på Maya. Det blev över 10 bilder. Min favvo: (från förra året) 

  

Resa ensam eller resa själv?

Det är många personer som jag träffat som berättar hur mycket de älskar att resa själv, men som aldrig tillbringat en minut ensam på hela resan. Antingen har de hittat någon på flygplatsen, eller på ett hostel som de bestämmer sig för att resa runt tillsammans med. Enligt mig är det inte riktigt att resa själv. 

Det är inget fel eller rätt med någondera sätten, min interrail med Ida var verkligen den roligaste månaden jag haft, vi bara skrattade helatiden. Å andra sidan älskar jag att resa ensam, vara självständig och känna mig trygg i mig själv. Jag behöver ingen annan för att vara bekväm, och enligt mig är det en verkligt bra egenskap. Så jag tänker med gott samvete säga att jag är ganska stolt över mig själv. 

Om jag hittar någon/några jag verkligen klickar med skulle jag gärna resa runt tillsammans. Då man ensam förflyttar sig runt blir det oftast bara intensiva och ytliga förhållanden till andra resenärer – vilket är lite synd. 

Men än så länge är planen att resa runt till största del själv, eftersom det är ett sätt jag trivs med. För att kunna göra det måste man ha egenskapen av att klara sig själv och vara sitt eget sällskap. Jag trivs bra själv, men älskar Också att träffa andra människor, nya människor, umgås, skratta och tala, utforska tillsammans och utbyta erfarenheter. Det är en viktig del av resandet också. Ta kontakt med andra och dela med sig. 

 Det är det jag älskar mest, att alla personer har sina egna djupa historier och erfarenheter. Har man tur kan man få ta del av dem, och ofta inspireras. En backpacker är ofta en speciell personlighet: social, positiv och öppen för allt, vilket är egenskaper jag uppskattar över allt annat. Och det är så härligt att omringa sig med glada och underbara människor. 

  

KOH TAO

Den lilla thailändska ön Koh Tao har väckt vandringslusten i mig. Första dagen på ön gick jag 25 kilometer, och 7timmar i sträck. 25 kanske inte låter som jättemycket, men när 1/10 är en rak väg av hela sträckan blir det nog rätt tungt. 

Jag gick i uppförsbacke, nedförsbacke, i skogen, på sand, på stigar, på vägar, i vattnet, på stenar, på broar, i trappor.. Ja alla ställen där man bara kan gå gick jag. 

Huvudpunkten var nog då jag tappade bort stigen och fick hoppa och klättra från sten till sten i säkert en halvtimme. 

Andra HÖJDpunkten var då jag gick upp på twoview, öns högsta punkt. Det tog väl några timmar, men väl värt det! 

   
  Min promenad-dag väckte vandringsintresset i mig påriktigt. Tidigare har det varit i bakgrunden, men nu vet jag att jag kommer göra en vandringsresa snart, nån gång. 
Vandra, tälta/sova ute, och vara i naturen. Mina alternativ är Norge, Kanada, och Italien. Det enda som är dåligt är att min rygg tar stryk av min backpack:( 

Nåja, andra dagen var det båtutfärd till olika snorklingspunkter. Kul! Bästa stället var grannön. Alltså huur vackert??? 

   
   

På kvällen blev det en joggingtur längs stranden. Hittade dessutom djungelvrål i butiken! Bra dag blev bättre! 

  

It’s not always easy

De senaste dagarna har jag faktiskt varit lite mer fundersam än vanligt. Tror inte det är hemlängtan, men något liknande. På ett sätt känns det som att alla där hemma glider ifrån mig. Och alla mina bästa vänner kommer studera i samma stad, förutom jag. Klart det känns lite illa när man varit så tight sedan lågstadiet. Vi kommer ju alltid ha kontakt men det är inte samma sak. 

Men jag måste göra saker för min egen skull, och inte andras. Det är min dröm att resa runt jorden och jag älskar det. Men ibland är det tungt. Vill bara berätta det, så inte alla tror att det är världens lättaste sak att boka ett flyg och fara iväg från sin familj, vänner, hund, pojkvän, jobb, vardag, hemstad och framför allt trygghet. Det är det inte. 

Vissa stunder kan jag känna mig väldigt ensam och förvirrad, men det skulle jag nog ändå göra oavsett om jag låg hemma i min säng eller satt på en strand i Thailand. Så brukar jag tänka i allafall. Men inte är det lätt alla gånger här heller. Då jag har sämre stunder brukar jag bara ta en joggingtur, eller sätta mig på stranden i solnedgången och äta godis och höra på musik. Vet inte om det hjälper men det är ju alltid godis 😉 

(För att inte sluta negativt.) så. Alla bra saker överväger naturligtvis nackdelarna, och jag skulle inte vilja vara någon annanstans just nu än ”on the road”, och leva ur en ryggsäck i sju månader. Att vakna upp och tänka -wohoo, ännu en ny dag! Och inte veta vad dagen kommer föra med sig, är ju helt underbart! 

Det är viktigt att göra det bästa man kan av den lilla tid man har. Stunderna kommer inte igen, och plötsligt kanske man vaknar upp och undrar ”oj, vart for de 10 åren?”  För mig är det viktigt att känna att jag gjort något, och att jag följt min dröm. Min dröm är att resa. Din dröm är kanske något helt annat. Oavsett så är det drömmarna och målen som betyder något. 

  Peace out.. (Eller nåt annat klyshigt*) 😀 

  
Tyckte den här bilden var passligt fundersam, eller?